Dag 01 – Presentera mig själv

När jag var sex år gammal bestämde jag mig för att gå i ide. Visst, det handlade till stor del om att jag tyckte mig höra hemma i Mumindalen, men 15 år senare blir jag fortfarande vemodig av tanken på vinter.
Därför kryper jag gärna ner under täcket den här tiden på året, gömmer mig. Om ingen väcker mig kan jag sova nästan hur länge som helst.
I dag springer jag inte ut i skogen, käkar granbarr och hoppas på att få sova ett halvår – jag har förstått att det inte funkar så. I stället håller jag mig vaken, men drömmer mig bort.
Kanske är det att bli vuxen.
Eller att glömma hur det är att vara barn.
I vilket fall har jag otroligt svårt för att skriva saker om mig själv.