Sundsvall–Stockholm, Stockholm–Sundsvall. Vad är det med det avståndet och dess sätt att hela jävla tiden komma tillbaka fast jag verkligen inte vill?
Kan man hata en kilometer så är dessa 400 min enda fiende. Kan man älska en mil så är dessa 40 min enda lycka.
Orkar inte ens skratta över ironin i att vi faktiskt bytt städer med varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar